De vanligaste frågorna om bergvärme

Vad är bergvärme?

Även om bergvärme har funnits i mer än hundra år så är det först på senare år som tekniken har uppmärksammats på bred front. Mycket handlar nog om att det först nu blivit tekniskt och ekonomiskt möjligt för även privatpersoner att dra nytta av det hela. När man pratar om bergvärme så åsyftar man helt enkelt att utvinna värmeenergi ur berggrunden. Detta är möjligt då grundvatten och berggrund håller en förhållandevis jämn temperatur året om. Med hjälp av en kemisk reaktion i värmepumpen så koncentrerar man helt enkelt denna värmeenergi och tar till vara på den i så stor utsträckning som möjligt.

Hur djupt måste man borra?

Generellt sett så brukar man säga att man det blir varmare desto djupare man borrar. Därför är det svårt att säga exakt hur djupt man måste borra. I de flesta fall kan man förvänta sig ett borrdjup på mellan 100 och 250 meter. De flesta är överens om att djupare borrdjup ger billigare drift, men att det även resulterar i en högre initial kostnad.

Blir det sämre effekt om många i Stockholmsområdet installerar bergvärme samtidigt?

Då möjligheten att utnyttja bergvärme är ett resultat av naturliga processer som ständigt pågår, så påverkas inte effekten av antalet fastigheter som använder sig av det. Man brukar se till att ha 20 meters avstånd mellan borrhålen för att undvika temperatursänkning. Är det inte möjligt att vidhålla tillräckligt avstånd så är det fullt möjligt för flera fastigheter att dela på samma borrhål, men då behöver hålet ofta vara lite djupare för att man ska uppnå samma effekt.

Är bergvärme anmälningspliktigt?

I samband med att man installerar en värmepumpsanläggning som utvinner värme ur berg, grundvatten eller mark så anmäler man det till den kommunala avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Kostnaden och tiden för handläggning varierar mellan kommuner. Om man påbörjar en installation utan anmälan så riskerar man straffavgifter.

Vad är borrkax, borrslam och aktivt borrdjup?

Borrkax och borrslam är begrepp som åsyftar det naturmaterial som pressas upp till ytan i samband med borrning. Det påminner i stor utsträckning om lera och är helt ofarligt. Ofta så används det med fördel i samband med markanläggning. Med aktivt borrdjup åsyftas däremot det borrdjup där det är möjligt att faktiskt utvinna energi, vilket vanligtvis åsyftar gränsen för berggrunden.

Sänker bergvärme energiförbrukningen?

De flesta upplever att bergvärme innebär en drastisk sänkning av uppvärmningskostnaderna. Även om det kostar i början så bör man se det som en långsiktig investering som betalar sig själv. Ofta så kan bergvärme stå för mellan 70 och 80 procent av värmeförbrukningen.

För vilka är bergvärme en bra idé?

Bergvärme har blivit väldigt populärt för fastigheter med en värmerelaterad energiförbrukning motsvarande normala till höga behov. Dessa kommer att på sikt få uppleva att bergvärme innebär påtagliga besparingar i uppvärmningskostnader. Man kan säga att det blir mer lönsamt desto större kostnader man har för uppvärmning. Detta innebär att det sällan är en bra idé för de hushåll som har  avvikande låga uppvärmningskostnader. 
{“@context”:”https://schema.org”,”@type”:”FAQPage”,”mainEntity”:[{“@type”:”Question”,”name”:”Vad är bergvärme?”,”acceptedAnswer”:{“@type”:”Answer”,”text”:”Även om bergvärme har funnits i mer än hundra år så är det först på senare år som tekniken har uppmärksammats på bred front. Mycket handlar nog om att det först nu blivit tekniskt och ekonomiskt möjligt för även privatpersoner att dra nytta av det hela. När man pratar om bergvärme så åsyftar man helt enkelt att utvinna värmeenergi ur berggrunden. Detta är möjligt då grundvatten och berggrund håller en förhållandevis jämn temperatur året om. Med hjälp av en kemisk reaktion i värmepumpen så koncentrerar man helt enkelt denna värmeenergi och tar till vara på den i så stor utsträckning som möjligt.”}},{“@type”:”Question”,”name”:”Hur djupt måste man borra?”,”acceptedAnswer”:{“@type”:”Answer”,”text”:”Generellt sett så brukar man säga att man det blir varmare desto djupare man borrar. Därför är det svårt att säga exakt hur djupt man måste borra. I de flesta fall kan man förvänta sig ett borrdjup på mellan 100 och 250 meter. De flesta är överens om att djupare borrdjup ger billigare drift, men att det även resulterar i en högre initial kostnad.”}},{“@type”:”Question”,”name”:”Blir det sämre effekt om många i Stockholmsområdet installerar bergvärme samtidigt?”,”acceptedAnswer”:{“@type”:”Answer”,”text”:”Då möjligheten att utnyttja bergvärme är ett resultat av naturliga processer som ständigt pågår, så påverkas inte effekten av antalet fastigheter som använder sig av det. Man brukar se till att ha 20 meters avstånd mellan borrhålen för att undvika temperatursänkning. Är det inte möjligt att vidhålla tillräckligt avstånd så är det fullt möjligt för flera fastigheter att dela på samma borrhål, men då behöver hålet ofta vara lite djupare för att man ska uppnå samma effekt.”}},{“@type”:”Question”,”name”:”Är bergvärme anmälningspliktigt?”,”acceptedAnswer”:{“@type”:”Answer”,”text”:”I samband med att man installerar en värmepumpsanläggning som utvinner värme ur berg, grundvatten eller mark så anmäler man det till den kommunala avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Kostnaden och tiden för handläggning varierar mellan kommuner. Om man påbörjar en installation utan anmälan så riskerar man straffavgifter.”}},{“@type”:”Question”,”name”:”Vad är borrkax, borrslam och aktivt borrdjup?”,”acceptedAnswer”:{“@type”:”Answer”,”text”:”Borrkax och borrslam är begrepp som åsyftar det naturmaterial som pressas upp till ytan i samband med borrning. Det påminner i stor utsträckning om lera och är helt ofarligt. Ofta så används det med fördel i samband med markanläggning. Med aktivt borrdjup åsyftas däremot det borrdjup där det är möjligt att faktiskt utvinna energi, vilket vanligtvis åsyftar gränsen för berggrunden.”}},{“@type”:”Question”,”name”:”Sänker bergvärme energiförbrukningen?”,”acceptedAnswer”:{“@type”:”Answer”,”text”:”De flesta upplever att bergvärme innebär en drastisk sänkning av uppvärmningskostnaderna. Även om det kostar i början så bör man se det som en långsiktig investering som betalar sig själv. Ofta så kan bergvärme stå för mellan 70 och 80 procent av värmeförbrukningen.”}},{“@type”:”Question”,”name”:”För vilka är bergvärme en bra idé?”,”acceptedAnswer”:{“@type”:”Answer”,”text”:”Bergvärme har blivit väldigt populärt för fastigheter med en värmerelaterad energiförbrukning motsvarande normala till höga behov. Dessa kommer att på sikt få uppleva att bergvärme innebär påtagliga besparingar i uppvärmningskostnader. Man kan säga att det blir mer lönsamt desto större kostnader man har för uppvärmning. Detta innebär att det sällan är en bra idé för de hushåll som har avvikande låga uppvärmningskostnader. “}}]}